Igår firades två vänners födelsedagar genom att först titta på melodifestivalen som kvällen till ära sändes från allas vårt Skellefteå eller som vi skelleftebor säger "Skllefte". Melodifestivalen gav oss sedan modet och inspirationen att själva agera stjärnor och detta i form av tv-spelet "Lips".
Väl ute på krogen fortsatte schlagertemat och det dansades och sjöngs för fulla halsar till den ena schlagerlåten efter andra. Klackarna var högt upp i taket. Stämningen var m-a-k-a-l-ö-s.
Under ett krogbesök finns det många intressanta saker att studera, bland vilket rörelsemönster människor har när de befinner sig på dansgolvet. Och lika intressant är det att studera hur människor intar ett dansgolv. Det finns en mängd variationer men två stycken har, efter en mängd krogbesök, utkristalliserat sig på ett väldigt tydligt sätt. Buffeln och Fågeln. Buffeln kommer i nedanstående att benämnas med han men det kan lika gärna vara en hon. Fågeln kommer att benämnas med hon men det kan (i sällsynta fall) också vara en han.
Den klassiska buffeln tar sig likt en mangel fram till mitten av dansgolvet eller så långt in att han hinner stöta in i så många männsikor som möjligt på vägen. Väl där rör han sig taklöst och det är fulltsändigt omöjligt att undvika både armbågar och stämplingar på fötterna om man man står i hans närhet. Han sjunger högt till musiken men har inte en susning om musiktexten utan chansar hej vilt. Buffeln är alltid lätt överförfriskad.
Buffelns motsats är den graciösa fågeln som intar dansgolvet med en enorm självsäkerthet. Hon märks aldrig när hon smidigt glider förbi för att inta sin självklara plats som "the center of attention". Hon har en god taktkänsla och sjunger givetvis till alla låtar eftersom hon kan dem utan och innan. Hon anpassar också sitt rörelsemönster efter vilken sorts musik som spelas. Buffeln har å andra sidan alltid samma rörelsemönster. Fågeln dricker alltid med måtta.
Sen har vi också alla människor som aldrig ens besöker dansgolvet. Vi har Black Jack killarna som står som fastlimmade vid spelborden hela kvällen. Vi har barhängarna som på sin höjd sätter sig på en stol i närheten av baren för kunna prata om den senaste fotbolls eller hockeymatchen i fred. Vi har också de sittande besökarna som umgås med sitt sällskap för kvällen i den lite mysigare delen av baren. Till sist har vi också vandrarna. De rastlösa själarna som rör sig över hela stället och helst vill vara överallt för att inte kunna gå miste om någon de känner. När de väl stöter in i någon bekant utbrister de glatt "Hej!!! Men guud va kul att träffa dig!!! Det var inte igår Hur är det?" Och innan man har hunnit svara har vandraren redan vandrat vidare för att denne har stött på ytterligare en "bekant" som den måste krama och pussa på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar