Irritationsmoment i vardagen

Vardagssituationer som gör mig galen.

Scenario 1 Jag går på stan för att fönstershoppa lite och eventuellt handla något som jag intalar mig att jag inte kan leva utan. Inne på en galleria hamnar jag i bakhasorna på ett flamsigt gäng ungdomar som går e-x-t-r-e-m-t långsamt samtidigt som de använder ett yvigt kroppsspråk och pratar "han ba och hon ba språket" Mina steg bromsas upp avsevärt eftersom det inte finns någon möjlighet att passera och "ett ursäkta kan jag få komma förbi" är inte att tala om. I deras värld existerar inga andra människor. Själv får jag känslan av att jag med god tur kommer att vara ute ur gallerian vid årsskiftet. Och just när jag tycker mig finna en lucka, precis är på väg förbi och om, flyttas en av ungdomskropparna och jag tvingas tvärbromsa för att vi inte ska krocka ("gaaaaa! Gode gud hjälp mig! Jag vill ut härifrån! Jag har bråttom!" Ja det är vad jag inbillar mig i alla fall) Reslutatet blir i alla fall att jag tvingas gå i detta l-å-n-g-s-a-m-m-a tempo genom hela gallerian.

Scenario 2 Jag står i kassakön på ica och ska betala för två liter mjölk samt en klase bananer. Kön är lång, framför mig står barnfamiljer med fulla kundvagnar och ungar tjatar om att de vill ha godis men mamma säger "Nej, inte idag. Du får vänta till lördag" "MEN JAG VILL HA GOOHOOHOODIIHIIS" grinar ungarna. Kön tycks aldrig minska, folk börjar skruva på sig och spanar framåt för att utreda vem klossen är. Jaha, visst något tjafs om en rabattkupong och kassörskan försöker förklara att den redan har gått ut men uppenbarligen görs det för döva öron. Så öppnas äntligen en till kassa och helt plötsligt finns det hopp igen. Jag byter snabbt kö för att undvika rabattkupongstjafsaren, men då hamnar jag bakom en j-vel som efter ha lastat tonvis av varor på rullbandet varken visar sig ha tillräckligt med pengar på kortet eller kontanter i plånboken. Så det ska ringas till telfonbank för att föras över pengar (hyperventilering, hyperventilering) Samtidigt ser jag givetvis hur människor i den första kön smidigt kan betala sina varor och lämna affären. Suck!

Scenario 3 Två personer möts precis i en ingång och och inleder en konversation där utan en tanke på att vi andra människor vill passera.

Det svenska ordspråket "där ingen nyckel passar, där öppnar tålamodet" stämmer helt enkelt inte in på personlighetstyp, men däremot "otåligheten bryter av nyckeln i låset och måste sedan sätta sig i trappen och vänta".